Bortom BNP-tillväxt

Framtiden innebär förändring.

Ja, det är väl någonting vi alla kan hålla med om. I forskningsprogrammet “Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande” har man undersökt hur ett framtida samhälle skulle kunna se ut som inte bygger på ekonomisk tillväxt.


Scenarierna visar på att det finns möjlighet att gå mot en hållbar utveckling och bibehållet eller ökat välbefinnande – förutsatt att förståelsen av välbefinnande bygger på andra värden än i dagens tillväxt-orienterade samhälle. För att dessa möjliga vägar framåt ska få genomslag, behövs politiska visioner och styrmedel som aktivt driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

 

Framtid innebär ju alltid förändring

Läääskigt? Varför det!? Framtid innebär ju alltid förändring, och det är ju bara att gilla läget.
När jag jobbade som HR Partner läste vi i teamet “Who moved my cheese” för att bättre förstå detta med förändring och vad som krävs för att få igång den. Bokens huvudpersoner består av två möss, på svenska Sniff och Snabb, och två pysslingar, Suck och Stön. De fyra bor i en labyrint, och är på ständig jakt efter ost. En dag upptäcker de Oststation C och tror sig ha funnit paradiset. Här finns all ost de kan önska sig och under lång tid kommer såväl möss som pysslingar dagligen till oststationen för att frossa.

 

Osten börjar sina

Pysslingarna blir tjockare och tjockare, och märker inte att osten börjar sina. Mössen Sniff och Snabb ser däremot skillnad, och ger sig en dag osentimentalt vidare mot nya, ännu oupptäckta, ostförråd. Suck och Stön börjar just sucka och stöna, och framförallt beklaga sig för att någon har stulit deras ost. De känner sig illa behandlade, och pratar om att livet allt är bra orättvist.

Så småningom inser Suck att de måste ge sig iväg och hitta ny ost, om de inte ska dö av svält. Han börjar fundera och skriver ”Vad skulle du göra om du inte var rädd?” på labyrintväggen.

Efter en stunds funderande tar han så mod till sig och ger sig ut i Labyrinten, och lämnar den ännu räddare Stön ensam kvar.

Visst är detta något vi kan ta med oss nu när vi behöver förändra för att få till en hållbar värld?

 

GDP a sensible measure for human welfare?

Förväntningarna på ekonomisk tillväxt är djupt rotade i vårt samhälle och vår välfärd mäts i BNP, men som George Monbiot säger i den här videon “Since when was GDP a sensible measure for human welfare?”. Kul med folk som vågar lyfta saker även om det kan tyckas kontroversiellt för en del, men visst får det en annan att fundera?