Två udda fåglar på Chalmers

Som två udda fåglar flög vi in på Chalmers. Två konsumentinriktade textilhandlande och hållbarhets-pushande noviser bland nano-teknikprofessorer och algforskare. Vad gör man inte för att försöka få ut nya schyssta material lite snabbare till er i den verkliga världen!

Alltså, dags för årskonferens för BioInnovation. Här presenterades resultat och pågående arbeten i att utveckla starka, konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster baserade på förnybar råvara, dvs inte fossila material. Och som gör att vi snabbare kommer dit vi måste, nämligen till en cirkulär ekonomi. HÅLLBARHET, kära vänner!

Vilket engagemang det finns bland dessa människor! De lägger själ och hjärta i forskning som kan hjälpa oss fram mot cirkulär bioekonomi. Bland allt detta akademiska och ofta med fackuttryck som vi inte ens iddes bry oss om, var det några saker som fastnade lite extra.

 

Kudd Diatom

Kiselalger, vilka mirakel!

Kiselalger kan användas tex till att rena vatten och som ingrediens i smink. Dessutom finns de typ överallt där vatten finns. Sofie Allert på Swedish Algae Factory med sin smittande kärlek till kiselalger, har fått mitt intresse att blomma upp som värsta algblomningen.

 

Närodlad textil i Sverige

Något som känns helt “up our alley” är ju konceptet med närodlad textil i Sverige, ENTIS . VI har ögonen på RISE hela tiden för att inte missa vad de kommer fram till och den här dagen berättades en hel del om projektet ENTIS. Syftet med detta är att se om, och hur, en hållbar biobaserad textilproduktion kan uppnås genom produktion av textilfibrer från skogsråvara eller återvunnen biobaserad textil. Vi har ju inte haft textilproduktion i Sverige på årtionden och här visar man på att potential till detta finns hos exempelvis pappersbruken. Så istället för att göra tidningspapper till papperstidningar som ingen tar i sina händer längre, kan bruken bli miljövänliga textilproducenter istället.

Ett resultat av ENTIS som redan finns, är just textil av papper. Under förra årets Nobelmiddag bar Andrea Montano Montes, som var marskalk på Nobelbanketten och toxikologistudent vid Karolinska Institutet, en klänning tillverkad helt av svenskt papper. Inblandade i det arbetet var bla Smart Textiles i Borås. Dessa berätta denna dag om sin ögonsten den stickade pappersklänningen – skön mot kroppen och dessutom tvättbar.

 

Kudd stubbeNanocellulosa – naturens eget kevlar

Nano-cellulosa: det starkaste biobaserade materialet som finns – naturens eget kevlar. Som namnet antyder kommer det från naturen, från exempelvis gran, och är de minsta fibrerna man kan tänka sig, sk fibriller. Av det här kan man göra nya senor i kroppen, eller varför inte en mer säker strupe, som KTH-snubben hintade till Karolinska. På en bild han visade, kunde man se hur nanocellulosan, efter en lång procedur, kom ut som den finaste spindeltråd och nystades upp som vilket garn som helst! Japanerna har fått pengar att göra en hel bil av nanocellulosa och är långt framme i utvecklingen.

En mycket kompetent norrman – jodå de finns, jag är gift med en halvnorsk och han är helt ok – berättade om något som verkar vara hans livsprojekt: Exilva. Här har man höga ambitioner för sin nanocellulosa och menar att det är bra som bekämpningsmedel, gör lim både bättre och mer miljövänligt och en hel del annat.

 

Kudd gul-klänning-fr-Renewcell

Copyright: Re:newcell

Återvinning av textilier

Sist men inte minst, så fick förstås återvinning stor uppmärksamhet. Vi svenskar behöver bli bättre på att samla in gamla textilier. Jämfört med Tyskland ligger vi långt efter. På Re:newcell återvinner man bomullen ur gamla textilier, vilket inte är helt lätt eftersom det är dåligt med tyger med endast bomull. Titta på etiketterna på dina kläder får du se. Re:newcell har kommit på ett sätt att göra detta, vilket det är en del hyschhysch kring vilket man kan förstå. Det som kommer ut i slutändan i deras Kristinehamnsfabrik är som tjocka pappersark, fast av bomull. Det är det här man sedan säljer vidare till bla de som gör viskos.

Eller till NeoCel. Det här är än så länge ett projekt, men NeoCel siktar på att göra en miljövänlig viskos och har, efter vad vi förstår efter vår dag på Chalmers, kommit långt i att göra hela denna produktionskedja hållbar. Vi ser fram emot när Sustainable Swedish Viscose är ute på marknaden.

 

Ökat behov av textilier

Ytterligare anledning till att man gör allt detta? Jo, för att man räknar med att behovet av textil kommer att öka globalt: år 2050 är konsumtionen tre gånger så stor mot idag. Så som vi får fram tyger i dag är inte hållbart. Tex så tömmer en bomullsodling motsvarande två Vänern på vatten om året i en del av världen där det inte finns så mycket vatten, för att inte prata om de kemikalier som används vid odling. Dessutom finns det redan textilier up ´n running och dessa kan man återanvända bättre.

Grymt mycket att tänka på efter denna dag och främst i positiv mening. Låt oss utnyttja den kompetens och nyfikenhet som finns där ute bland alla oss, till att hjälpas åt att driva fram en hållbar värld. Sprid kunskap om allt som faktiskt går att göra och stötta alla initiativ som tar oss till en hållbar värld. Amen, typ.